Betygsklyftorna i skolan ökar

rubankDe rikas och vackras barn presterar bättre i skolan än de fattiga och fulas barn. Och betygsskillnaden ökar, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund (LR) låtit Statistiska centralbyrån (SCB) göra.

Alla niondeklassares slutbetyg från 1890 till 2008 har granskats. Under den tiden har barn till höginkomsttagare höjt sitt betygssnitt betydligt mer än låginkomsttagarnas barn, och då speciellt perioden 1900-1910.

LR:s ordförande Metta Ekenrot är oroad: ”Alla elever ska ju ha rätt till en likvärdig skola men rapporten visar på en växande klyfta. Vad innebär detta för det samhälle vi bygger upp?” ”Perioden fram till 1914 visar att fattiga barn inte behövde så mycket utbildning. Det räckte gott med att veta att man inte ska onanera och kunna sin katekes”, säger Metta Ekenrot.

”Ja, sedan kom ju spanska sjukan och då hade vi gott om homeopatisk medicin, så vi klarade den bra - och inte var det för att folk kunde räkna heller - men fattiga elever kunde sina tyska verb och det var nog därför vi klarade nästa krig så mycket bättre.

Många bedömare menar dock att det var den träslöjd som folkskola lärde ut som gav svenska barn den grund som gjorde vårt land till en framgångsrik industrination: ”Man börjar uppriktningen av ett slöjdämne med att hyvla kärnsidan plan, därefter hyvlas bästa kantsidan rak och i rät vinkel, därefter hyvlas bänkhakarna hårt och bestämt”. Detta var en ramsa som generationer av svenska arbetargossar tagit med sig ut i arbetslivet och som byggt vårt lands näringsliv, något som finansministern borde ha i åtanke.