De grenar som man tävlar i är Kalashnikov (dueller mellan två länders deltagare tills bara en står upp), täckning med kroppen av exploderande handgranat och trekamp i tortyr (nypning med glödgad tång, elchock mot könsorgan och sträckbänk till lemmars förlust).

Baron Pierre de Coubertins gamla fina devis ”det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl” kommer att genomsyra Trauma Olympics 2008. Spelens slutgiltiga segrare kommer som vanligt att hedersstenas av de överlevande deltagarna.

Tävlingarna pågår hela juni månad och Organets sportreporter på plats, Mr Xang Zetor Puh, kommer att rapportera från de olika grenarna.

080529
Det blev en raketstart på den militanta alternativolympiaden Trauma Olympics. I den den första grenen, Kalashnikov-duell, ställdes 100 deltagare från värdlandet Nordkorea mot lika många tävlande från Somalia.

Tävlingsformen som bara har 20 år på nacken går till så här:
De tävlande ställer upp sig på två led på 30 meters avstånd från varandra. På en given signal startar skjutandet och det pågår tills bara en tävlande står upp.

Den första tävlingen var över på rekordtiden 37 sekunder! Men för första gången i spelens historia gick det inte att kora en vinnare. På slow-motion-upptagningen syns klart och tydligt att den sista stående deltagaren från Nordkorea respektive Somalia faller till marken i exakt samma ögonblick. Resultatet blev alltså oavgjort.

Organets sportreporter på plats, Mr Xang Zetor Puh, berättar att Kalashnikov-grenen är en cup. Varje tävling måste alltså ha en segrare:

- De båda länderna har därför kallat in 100 nya tävlande och det blir omskjutning redan imorgon. Oj, vad spännande det ska bli!

Burma tar guld i handgranatsprängningen
080531
Trauma Olympics i Nordkorea har blivit en publiksuccé. Samtliga 60.000 platser var igår utsålda till de spännande och publikfriande handgranatsprängningarna.

Storfavoriter var som vanligt Burma, som har en lång och fin tradition kring den klassiska handgranaten. Tävlingen går till på följande sätt: Deltagarna lossar säkringen och kastar handgranaten förbi 15-metersstrecket. Sedan springer de fram och slänger sig över handgranaten och ligger kvar så tills den exploderar. Som segrare döms den som har den mest söndertrasade kroppen. Domarteamet kan ibland ha ett svårt jobb då det kan vara komplicerat att avgöra vilka kroppsdelar som tillhört respektive deltagare.

Gårdagens segrare blev som väntat Burma. Man fann bara några få kilo av det landets tävlande. Det talades ett tag om att Burma skulle ha mixtrat med sprängämnet i  granaten, men det ryktet kunde snart avfärdas av IOK. Att idrott förbrödrar var det däremot ingen tvekan om. De tävlande från de olika länderna satt tätt tillsammans framför storbildsskärmarna och tittade på reprissändningarna hela kvällen. Och stämningen var på topp!

Israelen förlorade penis och pung men var glad ändå, knep personliga priset!
080602
Så var vi äntligen framme vid trekampen i tortyr, kronjuvelen i Trauma Olympics och den gren som ursprungligen gav upphov till tävlingarna. Ingen tävlingsform är så psykiskt och fysiskt krävande som tortyren och den har därför högst status.

Ingen har tidigare kunnat delta i två Trauma Olympics, men i år fick dansken Jesper Jensen dispens för den arm han förlorade för fyra år sedan i sträckbänken. Nytt för i år var annars att alla tävlande försetts med mikrofoner. Deras skrik kunde alltså sändas ut i högtalarna över hela tortyrstadium. Och som det skreks... 

I elchock mot könsorgan skreks det hysteriskt timme efter timme. Segrade gjorde israelen som, fast han fått hela sin pung bortbränd, skrattade och skrev autografer efteråt som om ingenting hänt.

Nypning med glödgad tång blev en utdragen kamp mellan iraniern och den sege israelen igen, som nu fick se även sin penis gå upp i rök. När de tävlande ombads att sträcka ut tungan gav sig israelen till sist. Men vilken kille! Hela tortyrstadium stod upp och gav honom en rungande applåd medan han bredbent linkade av banan.

Imorgon fortsätter trekampen i tortyr med sträckbänken.

Den armlöse dansken vann sträckbänken igen
080604
Den fem ton tunga sträckbänken i gedigen ek såg skräckinjagande ut. För dagen var den upphissad på ett knallrött podium mitt i det nybyggda tortyrstadium som är ett under av högteknologi. På gigantiska plasmaskärmar visades närbilder på de tävlandes utdragna pina och skräck. Barnfamiljerna i publiken smaskade i sig popcorn och läsk medan armar och ben slets av på löpande band.

Dansken Jesper Jensen, som förlorade en arm redan vid förra Trauma Olympics, hade många fans på plats som  sjöng ”vi er röde, vi er vide...” så att det ekade mellan läktarna. Skulle han kunna ta hem en grenseger idag igen?

I sträckbänken fästs normalt ett rep kring varje arm och ben. Men eftersom dansken saknar en arm bestämde tävlingsledningen att ett rep skulle fästas runt hans haka och bakhuvud så att dragkraften istället kom att belasta hans hals. Tävlingen går ut på att motstå en dragkraft som ökar till 40.000 Newton och den som får behålla lemmarna längst vinner.

Varje tävlande innan Jesper hade förlorat minst två lemmar. Alla var övertygade om att hans huvud skulle slitas av, men remarkabelt nog höll halsen. Vid 37.000 Newton gick vänsterbenet av med en knall vid knäleden och därmed var saken klar. Jesper Jensen kröp ur sträckbänken med glädjetårarna sprutande. Han gjorde det igen, och vi i publiken hade bevittnat ett historiskt ögonblick.

Vacker slutceremoni när israelen stenades
080607
Trauma Olympics 2008 avslutades igår. Spelen har blivit stor publiksuccé och värdlandet Nordkorea ska ha all heder för arrangemanget.

I landskampen segrade Somalia till slut. Det är första gången ett afrikanskt land står överst på prispallen, vilket är glädjande inför framtiden.

Det personliga priset för tävlingarnas bästa prestation gick inte oväntat till israelen Jacoub Goldstein som visade gott mod trots att han fick både penis och pung bortbrända i tortyrmomentet. Med detta pris följer också den traditionella hederssteningen, som är hela spelens avslutningceremoni. I år blev denna en riktig tårdrypare.

148  deltagare från de övriga länderna stod i en ring med en enkilos sten var i handen och sjöng ”we are the world, we are the children” medan israelen trädde en svart plastsäck över huvudet. På ett givet kommando kastades alla stenar mot honom samtidigt som barnen i publiken släppte sina ballonger mot skyn. Israelen sprattlade till några gånger men låg sedan helt still – han hade uppnått saligheten.